Pingstliljans förskola i Tenhult

Det är väldigt roligt och framförallt inspirerande när man efter ett juluppehåll, hör barn prata om det som de har undersökt under hösten. Det göder liksom temat och nya knoppar och utlöpare tittar fram. Vi har nu fyra nyintroducerade barn på Humlan och vår grupp har nu blivit ett härligt gäng på 13 barn. Under den tid som vi har haft temauppehåll, har vi pedagoger funderat på hur de nya barnen skulle bli introducerade i temat på bästa sätt. Alla fyra är något yngre än de övriga. Då vi arbetar med att lära av och med varandra, beslöt vi oss för att låta två äldre barn jobba med fruitart igen. Ett nytt barn skulle få vara med, men utan krav på att delta. De äldre barnen fick titta på en bild från förra gången de jobbade med frukten. De mindes och satte genast igång med att fylla cirkeln, men också en rektangulär ram, med frukt. Vi märkte att ett av de äldre barnen hade en plan för hur hon ville placera frukten. Det yngre barnet gick först runt i rummet, men efter en stund ställde hon sig och tittade när de andra barnen jobbade. Efter att ha tittat en stund och hjälpt till med att lägga tillbaka frukten i skålen, började hon sedan att lägga ut frukten i ramen. Samtidigt försökte hon tala om vad hon använde för frukt. Hon hade tittat, varit delaktig och tagit till sig av det de andra gjorde, för att sedan pröva själv. Hon lärde sig något nytt med hjälp av de äldre barnen.
Vi pedagoger blev glada när vi såg lärprocessen, men fungerar det på samma sätt med de andra nya barnen?